Page images
PDF
EPUB

WAHLENBERG beskref först denna art och lämnade en afbildning däraf, bägge delarne hänförande sig till yngre exemplar. Nilsson fullständigade beskrifningen samt beskref och afbildade äfven hvad som enligt min mening är den utvuxna formen, som han identifierade med SOWERBYS T. pectita. Han påpekade dock att öfverensstämmelsen ej var god, och att den svenska arten ej är densamma som Terebratella pectita Sow., har för länge sedan erkänts. Namnet triangularis såsom det älsta bör bibehållas för hela arten, om det ock ursprungligen gafs åt den yngre formen. Det kan ej vara yngre stadier af Rh. ala, såsom Bronn och Genitz menat; exemplar af ungefär samma storlek af dessa båda former visa, att triangularis är längre, tunnare, har talrikare ribbor och mindre tydligt utpräglad och regelbunden sinus. Davidson anser sannolikt, att Rh. triangularis är synonym till Rh. depressa Sow. (Cret Brach. S. 89, t. 11, f. 28—32) som dock är mera bred än lång och afbildas med skarpryggade ribbor, så att Rh. triangularis synes mig böra skiljas från Rh. depressa, dit väl ock de af SHARPE såsom triangularis anförda formerna höra. Den af GEINITZ såsom T. triangularis betecknade formen (Charakteristik der Schichten und Petrefacten der sächsisch-bömischen Kreidegebirges, s. 85, t. 19, f. 1–3) har det mindre skalet för bukigt, skarpa ribbor och för stark sinus för att kunna anses tillhöra samma art som WAHLENBERGS Rh. triangularis.

Nilsson anför T. triangularis från Balsberg och Köpinge, och T. pectita från Ignaberga. Rh. triangularis i den begränsning jag här gifvit densamma förekommer hufvudsakligen, om ock ej uteslutande i Kristianstadsområdet, hvarest den är funnen med Act. subventricosus (Ignaberga, Balsberg, Oppmanna, V. Olinge, Karlshamn, Gropemöllan); den är sällsynt med B. mucronata, (Kjugestrand, Wirt); ett litet troligen hithörande exemplar föreligger ock från Köpinge (Riksmuseum)

9. Rhynchonella Wahlenbergi n. f.

Taf. 2, fig. 3.

Terebratula octoplicata 1827 Nilsson: (non Sow.) Petr. Şuec., s. 36.

1828 Dalman: Kgl. Vet. Ak. Handl. för 1827, s. 137.
1837 HiSinger: Leth. Suec., s. 79 (ej fig. 12, taf. 22, som är

kopierad efter Sowerby Min. Conch. vol. 2, t.
118, f. 2).

Rundadt trekantigt, bredden större än längden; båda skalen tämligen konvexa, det mindre dock i något högre grad; omkring 30 enkla, grofva, ganska

exa, Pat mindre conta brede histor

ien om den bedskaber tonigen kom

skarpryggade ribbor. Snabeln spetsig, krökt, med stor foramen, sinus med 5–6 ribbor, dock ej mycket framträdande. Längd 13,5—17,5, bredd 12—20, tjocklek 7,5—12 mm.

Det är ganska säkert denna form, som Nilsson beskrifvit och med ? identifierat med SOWERBYS T. octoplicata. Nilsson angifver visserligen ett något större antal ribbor (34 i allt, 8 i sinus), hvilket dock väl kan bero på att han beskrifvit ett något större exemplar. Säkert är det ej den äkta Rh. octoplicata, såsom denna art fattas af HÉBERT (se ofvan under Rh. plicatilis). Möjligtvis skulle Rh. Wahlenbergi kunna rangeras under Rh. pliçatilis, men jag känner ingen form däraf, med hvilken den fullkomligt öfverensstämmer. Från den form af Rh. plicatilis, som finnes vid Köpinge skiljer sig från Rh. Wahlenbergi genom mindre storlek, större bredd, mindre antal ribbor, större foramen och i allmänhet mindre starkt utpräglad sinus. Såsom redan Nilsson anmärkt, skiljer den sig från Rh. ala genom ringare storlek, det större skalets större bukighet och skarpare ribbor.

Rh.' Wahlenbergi är blott anträffad i Kristianstadsområdet och där i lag med Act. subventricosus, (Ignaberga, Balsberg, Oppmanna, Karlshamn).

10. Rhynchonella Angelini n. f.

Taf. 2, fig. 1.

ea

Femkantig, bredden större än längden, tämligen platt, 30--40 tättsittande ribbor, skilda af djupa fåror. Snabel rät, skarp, med stor foramen och plan, ej konkav area, tydligt skild från öfriga delen af större skalet genom en skarp kant; sinus föga utpräglad med 7 ribbor. Längd 9-11, bredd 11–13, tjocklek 5-6 mm.

Denna lilla art synes konstant skild från Rh. Wahlenbergi genom sin femkantiga form, raka snabel, tydliga area samt talrikare och finare ribbor. Hvarken i den mig till buds stående literaturen eller bland de Rhynchonella arter, med hvilka jag kunnat jämföra densamma, har jag funnit någon art, med hvilken jag kunnat identifiera denna form.

Rh. Angelini är endast känd från Kristianstadsområdet och lag med Act. subventricosus. Ignaberga, Balsberg, Karlshamn.

Utom de nu mer eller mindre utförligt beskrifna Rhynchonella-artarna, af hvilka ett jämförelsevis godt material förelegat, finnas flera andra, som ej kunnat identifieras med förut beskrifna former, men af hvilka materialet är så

obetydligt, att det ej synts rådligt att på detsamma grunda några nya arter. Ett par dylika former anför jag här; flera andra förekomma dock ännu.

11. Rhynchonella forma a.

Taf. 2, fig. 2. Mycket bukig, isynnerhet det mindre skalet; mycket talrika ribbor, böjd snabel och oregelbunden sinus. Längd 22—25, bredd 23—25, tjocklek 14–18 mm.

2 exemplar, ett från Oppmanna och ett från Karlshamn.

12. Rhynchonella forma B.

Taf. 2, fig. 4. Rundadt femkantig, tämligen bukig med 33—40 ribbor, som äro enkla, grofva och synliga ända till låsranden och snabeln; mindre skalet bukigare än det större; snabeln stor och framskjutande, föga krökt, med stor foramen och tydlig area. Sinus föga utpräglad med 8 ribbor. Den gröfre framstående snabeln och den större arean göra att dessa exemplar ej synas mig kunna hänföras hvarken till Rh. ala eller Rh. plicatilis, de båda former som de komma närmast.

Ett exemplar från Oppmanna, ett från Balsberg (Malm).

13. Rhynchonella forma y. Rundad, bredare än lång, med talrika (omkr. 70), smala, enkla ribbor, skilda genom mycket fina strimmor; större skalet platt, snabel föga krökt med med stor foramen och tydlig area, sinus nästan omärklig. Mindre skalet föga bukigt, dock något mera än det större. Längd 31, bredd 36, tjocklek 15 mm.

Ett tämligen väl bevaradt exemplar från Karstad (Malm), lokalen säkerligen belägen i Kristianstadsområdet; från V. Olinge föreligger möjligen ock ett exemplar af denna form.

kritsystem

THECIDIUM SOWERBY.

HLOTHEIM.

[ocr errors]

1. Thecidium cf. vermiculare v. SCHLOTHEIM.

Taf. 2, fig. 6—9. Terebralulites vermicularis 1820 v. SCHLOTHEIM: a. st., 6. 272, 273 (refererande till

fig. 12, taf. 26 hos FAUJAS DE

St. Fond). Thecidea hippocrepis. 1840 GoldFuss: Petr. Germ., t. 161, f. 4. vermicularis 1854 SUESS: Über die Brachialvorrichtungen der Theci

deen i Sitzungber. d. K. Akad. s. 994,

t. 1 och 2.
Thecidium vermiculare 1860 Bosquet: Monographie, s. 26, t. 3, f. 4--11.
cf.

1870 SCHLÜTER: Neues Jahrbuch etc., 8. 952. Glatt, oval, något smalare vid bakre delen, mera lång än bred, fäst med större eller mindre del af underskalet. Underskalet djupt med triangulärt pseudodeltidium, under hvilket synes en liten men djup skål, som genom en tunn skiljevägg är delad i 2 delar. Intet medianseptum. Skalets innersida synes vara ornerad med papiller, men det mindre goda bevaringssättet tillåter ej att afgöra detta. Öfverskalet ovalt, längre än bredt, med brachialapparaten bestående af endast en hufvudstam, från hvilken grenar utgå åt ömse sidor. Längd 7, bredd 5,5 mm.

Oaktadt bevaringssättet hos alla exemplaren lämnar mycket öfrigt att önska, synes det dock tämligen säkert att de tillhöra denna art, till hvilken SCHLÜTER, som först anförde förekomsten af detta slägte från Sverge, äfven ansåg sannolikt att de af honom funna exemplaren borde räknas.

Hittills blott funnen i lag med B. mucronata dels i Kristianstadsområdet (Sissebäck allmän, Gillaruna), dels sällsynt vid Köpinge.

[merged small][merged small][merged small][merged small][ocr errors][merged small]

På tvären oval, femkantig, föga smalare vid bakkanten, fästad med en betydlig del af underskalet. Under låskanten en liknande tvådelad skålformig

apparat som hos de föregående. Medianseptum tydligt. Öfverskal mera bredt än långt med rät låskant. Brachialapparaten består af en grenig hufvudstam och 2-3 enkla grenar vid hvarje sida om denna stam. Längd 5, bredd 6 mm.

Liksom föregående art ej väl bevarad, men då de karakterer, som kunna iakttagas, öfverensstämma med Th. digitatum, torde den väl böra föras dit. Förekommer vid Sissebäck tillsammans med föregående, men mycket sällsyntare, äfvensom vid Hemmingslycke (lag med B. mucronata) trol. också vid Balsberg (Act. subventricosus) och i Ystadsområdet vid Köpinge.

[blocks in formation]

En mycket liten art, rund eller något oval, utvändigt glatt. Underskal fästadt medelst en större eller mindre del, med nästan uprätt kant. Area liten med triangulärt pseudodeltidium. Under låset synes, liksom hos de föregående arterna, en tvådelad skålformig apparat. Öfverskalet med starka låständer, förenade medelst en brygga, som dock endast hos mycket väl bevarade exemplar finnes bevarad. Brachialapparaten nästan såsom ett T med upåt krökta armar. Längd 3, bredd 2 mm.

Ehuru brachialapparaten ingalunda är fullständigt bevarad, är dock hvad som af densamma finnes kvar tillräckligt egendomlig för att skilja denna art från alla andra. Den är hittills blott upmärksammad i Kristiadsområdet och i lag med Act. subventricosus. Ignaberga (2 ex.) Karlshamn (öfver 50 ex. MOBERG).

SUS.

[ocr errors]
[merged small][ocr errors][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small]
« PreviousContinue »