Page images
PDF
EPUB

28

Folke Engström. Beobachtungen der Planeten Victoria und Sappho 1882.

[merged small][merged small][merged small][ocr errors][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small][merged small]
[merged small][ocr errors][merged small]

+0,11

+0,05

16

17
18

+0,01

14. 3. 8
14. 4.10
13. 9.11
12.38.29
12.38.57
12.29.25
12. 3.30
11.17.29
11.21.24
11.20.35
10.48.38
10.48.47
11.11. 9
12.11.43
10.33.19
10.27.54

9.52.51
10.46.48
10.53.50

Sappho.
2 -249,66
2 +416,59
4 + 80,18
2 +117,62
4 -215,19
2 + 99,28
4 + 36,
2 + 28,21
2 +330,38
1 +343,22
4 - 62,34
2 +234,07
1 +148,41

+ 36,87
2 + 80,84
2 +301,80
2 + 84,08
2 +225,14
1 +202,81

+0,45 +0,60 +0,17 +0,16 +0,17 +0,11 +0,18 +0,37 +0,18 +0,17 +0,19 +0,28 +0,34 +0,29 +0,12 +0,27 +0,26

19 Okt. 1

+0,08

5

6 7 11 12 13

+0,37

+0,29

In Mittel beträgt der m. Fehler einer Beobachtung für Victoria + 0,265 aus 70 Beobb. und für Sappho (aus 41 Beobb.) + 0,235. Als mittl. Fehler der Messungen eines Abends mit 4 Beobachtungen geben die Werthe der fünften Columne +0,114 und +0,063 resp. Das Resultat eines Abends kann also auf 0,1 genau angesehen werden.

Undersökningar öfver Siljansområdets Trilobitfauna

af

SV. LEONH. TÖRNQUIST.

Trilobiter från Siljanstrakten hafva sedan lång tid tillbaka varit föremål för uppmärksamhet och beskrifningar. Uti sina "Anteckningar i Physik och Geognosie" omtalar Hisinger, vid redogörelse för Dalarnes geologiska förhållanden, ej sällan dessa fossil, och i hans "Lethæa Suecica” beskrifvas 14 arter af dem från denna provins, af hvilka dock några böra uteslutas. En del af dessa arter hade redan tidigare beskrifvits af WAHLENBERG i "Petrificata telluris suecanæ" samt af Dalman i hans klassiska arbete "Om palaaderna eller de så kallade trilobiterna". Af de arter, LovÉN behandlat i sin afhandling "Om svenska trilobiter", äro äfven ett par från Dalarne. I "Palæontologia scandinavica” har ANGELIN anfört 24 arter såsom funna i samma provins, af hvilka dock ett par böra utgå. Vigtiga bidrag till Siljanstraktens trilobitfauna hafva i senare tid lemnats af Holm, dels i en uppsats "Ueber einige Trilobiten aus dem Phyllograptusschiefer Dalekarliens”, dels i hans arbete öfver "De svenska arterna af trilobitslägtet Illænus (Dalman)”.

Föreliggande undersökningar öfver Siljanstraktens trilobitfauna hafva till en betydlig del redan för flera år sedan varit utarbetade, ehuru förhållandena först nu medgifvit deras redigering och utgifvande. Vidkommande den följda planen har jag tagit till föredöme den behandling af Westergötlands trilobiter, Linnarsson lemnat i sitt arbete "Om Westergötlands cambriska och siluriska

Lands Univ. Årsskrift. Tom. XX.

1

aflagringar". Sålunda hafva för alla arter uppgifvits fyndlag och fyndort; öfver nya arter har jag lemnat så fullständiga beskrifningar, som materialet medgifvit, samt afbildningar; åt sådana arter, som förut äro kända ehuru icke som skandinaviska, har, efter som förhållandena tillåtit eller kräft, egnats en mer eller mindre fullständig beskrifning, hvarjemte jag i de flesta fall äfven låtit afteckna dem; arter, som redan förut varit kända från Skandinavien, hafva, der jag icke ansett mig serskildt hafva något tillägg eller någon anmärkning att göra, endast anförts. En dylik behandling har synts mig mest lämplig vid redogörelse för ett inskränkt områdes paleontologi.

De här beskrifna arterna äro ingalunda de enda, som funnits inom Siljanstrakten; ett rätt stort antal har jag lemnat obeskrifna, till större delen på grund af materialets mindre tillfredsställande beskaffenhet. Måhända kan jag framdeles varda i tillfälle att behandla åtminstone en del af dessa arter. Utom egna samlingar har jag vid den följande bearbetningen haft tillfälle nyttja en af Herr G. C. von SCHMALENSÉE förlidet år för Sveriges Geologiska Undersökning i Dalarne gjord samling af trilobiter. Der exemplar från denna legat till grund för beskrifning eller afbildningar, har detta anmärkts. I annat fall äro beskrifning och figurer utförda efter exemplar i min samling.

I fråga om slägtenas begränsning har det knapt varit möjligt att undvika inkonseqvens. Ehuru jag i allmänhet åt dem gifvit en jemförelsevis vidsträckt omfattning, har det i vissa fall icke synts lämpligt att i ett arbete af denna art allt för mycket afvika från hvad som hos oss sedan längre tid varit öfligt. Vid framställningen af familjen Chirurida har jag ytterligare uttalat mig något i denna fråga.

Att afgöra, huruvida tvenne närstående former äro att anse såsom skilda arter eller tillhörande samma art, är ofta en svår uppgift och kan den i många händelser först då besvaras, sedan samma former, med eller utan föreningslänkar, påträffats i skilda trakter. Då emellertid den paleontologiska nomenklaturen eger icke blott zoologisk, utan ock stratigrafisk betydelse, och då vidare enligt min öfvertygelse ett olämpligt sammanförande vållat större förvirring än ett för långt drifvet serskiljande, har jag, ehuru jag i allmänhet sökt gå medelvägen, dock i tveksamma fall med större omsorg sökt undvika den förra afvägen än den senare.

Vid angifvande af fossilens fyndlag har den nomenklatur följts, som förekommer i min afhandling "Öfversigt öfver bergbygnaden inom Siljansområdet i Dalarne".

Den deruti gifna uppställningen af lagföljden återfinnes i den tabellariska öfversigt öfver trilobitarternas vertikala utbredning inom Siljansområdet, som här meddelas efter redogörelsen för arterna.

Till de jemförelser mellan Siljanstraktens lag och motsvarande bildningar i andra trakter, hvilka i sistnämnda afhandling framstälts, må bär ett litet tilllägg finna plats. Öfverensstämmelsen mellan våra svenska trinucleusskiffrar och BARRANDES Etage Dd 5 i Böhmen har redan påvisats af Linnarsson; serskildt erbjuder trinucleusskiffern i Dalarne största likhet med det böhmska laget. De derpå i Dalarne följande graptolitförande skiffrarne röja vidare stor likhet med de skiffrar, BARRANDE fort till sin Etage E e 1 under benämningen basen för öfversiluriska systemet.

Liksom i Böhmen skiffrar med Retiolites Geinitzianus Barr. uppåt afslutas med ett lag innehållande Cardiola interrupta BroDER. “), så eger ett liknande förhållande rum i Dalarne enligt herr von SchmaLENSÉES fynd derstädes sistlidne år. I Böhmen följer på de nämnde skiffrarne ett kalklag, BarRANDES Calcaire inférieur, af hvilken åtminstone den lägre delen, hänförd till Etage Eel, måste anses äldre än Wenlockledet i England. Detta lag intager så en nivå, som nära motsvarar den, till hvilken jag förlagt leptænakalken i Siljanstrakten, och om mitt antagande i detta hänseende är riktigt, bör man vänta att äfven finna någon öfverensstämmelse mellan de begge bildningarnes faunor. Sådan saknas ej heller, som af det följande framgår. Lägre delen af Calcaire inférieur i Böhmen eger visserligen en jemförelsevis fattig trilobitfauna, men af dess arter återfinnas flera, till en del rätt karakteristiska, med fullkomligt identiska former i leptænakalken, under det andra i denna representeras at så närstående arter, att man i vissa fall stannar i villrådighet, huruvida de verkligen äro skilda ?). Och denna öfverensstämmelse torde icke vara inskränkt till trilobitfaunorna.

?) Jemf. Marr: On the predevonian rocks of Bohemia (Qvart. Journ. Geol. Soc. 1880) s. 607, 105.

Anmärkas bör dock, att så väl ofvanstående Cardiola från Dalarne, som den art från Skåne, som anföres under namnet C. interrupta, kräfver ytterligare granskning.

*) Gemensamma arter för leptænakalken och för Böhmens calcaire inférieur äro af dem, som i det följande behandlas: Chirurus insignis Beyr., Sphærexochus mirus Beyr., Deiphon Forbesi Barr., Lichas palmatus BARR. Af i leptanakalken funna arter står vidare Lichas elegans n. sp. nära L. scaber Beyr., Lichas equalis n. sp. nära L. simplex BARR., Proetus modestus n. sp. nära yngre former af Pr. decorus Barr. (En annan här ej beskrifven Proetusart från leptenakalken är med Pr. Ryckholti Barr. ytterst nära förvandt.)

Förteckning öfver de trilobiter behandlande arbeten, som i det följande citeras och betecknas medels förkortning af titlarne. ANGELIN, N. P. Palæontologia suecica, pars I. Lundæ 1852; Palæontologia

scandinavica, pars II. Lundæ 1854; utgifna under gemensam titel: Palæontologia scandinavica. Holmiæ 1878.

Ang., Pal. scand.
BARRANDE, J. Notice préliminaire sur le système silurien et les trilobites de
Bohême. Leipz. 1846.

Barr., Not. prél.
Nouveaux trilobites, supplément de la Notice préliminaire. Prague 1846 *).

BARR., Nouv. tril.
Systême silurien du centre de la Bohême, vol. I. Prague 1852.

BARR., Syst. silur. de la Bohême.
Réapparition du genre Arethusina. Prague, Paris 1868.

Barr., Réapp. d. g. Arethusina.
BEYRICII, E. Ueber einige böhmische Trilobiten. Berlin 1845.

BEYR., Ueb. ein. böhm. Trilob.
Untersuchungen über Trilobiten, zweites Stück. Berlin 1846.

BEYR., Untersuch. üb. Trilob. II. BOECK, Chr. Uebersicht der bisher in Norwegen gefundenen Formen der Trilobitenfamilie; Gæa norvegica. Christiania 1838.

BOECK, Gæa norv. BRÖGGER, W. C. Die silurischen Etagen 2 und 3 im Kristianiagebiet und auf Eker. Kristiania 1882.

BRÖGG., Die silur. Et. 2 und 3. CORDA, se Hawle und CORDA. DALMAN, J. W. Om palæaderna eller de så kallade trilobiterna. Kong). Vetenskaps-Akademiens Handlingar 1826.

DALM., Om palæaderna. EICHWALD, E. Ueber das silurische Schichtensystem in Esthland. St. PePetersburg 1810 ?).

Eichw., Schichtensyst. in Esthl.

-) Dessa begge arbeten hafva icke varit förf. tillgängliga; de citeras efter BARRANDE, syst. silur, du centre de la Bohême.

°) Har ej varit förf. tillgängligt, och citeras enligt på serskilde ställen uppgifven källa.

« PreviousContinue »