Undersökningar i germanisk mythologi, Volume 1A. Bonnier, 1886 - Legends |
Other editions - View all
Common terms and phrases
afseende Angerboda ariska asar asarne Asgard ásmegir'na Aurboda Balder Balders berättelse blifvit borg bågskytten dikten dotter däraf död eddan Egil ehuru Elivågor enär epithet epithetet fader frostmakterna fränder Fröj fördenskull förtäljer Geirröd germanerna germaniska gifva Grimnersmal Groa gudarne gudarnes Gylfag Gylfaginning gång Hadding hafva hafvet Hakon Halfdan Havamal hedniska Heimdall Helge herrskare Hist hjälte Hotherus hvarandra hvari hvarje hvars Hvergelmer hvilka hvilket Hyndluljod hänvisar häraf Ivalde Ivaldes söner Ivaldesönernas jorden Jotunheim jämför jätte kallas kommande konung källa likasom Loke låter Midgard Mimer Mimers mythen mythiska mythologien mythologiska människor namn namnet Nifelhel Njord Oden omskrifning omtalas Otharus prosaiska eddan Ragnarök Rigveda Rögner saga sagan Saxo själf skalden Skaldskaparmal Slagfinn slägt striden strof Suttungs Svipdag svärd svärdet sånger säger Thjasse Thor Thorsdrapa Troja trojanska underjorden Urds Urds brunn ursprung urtidskonstnärerna vapen vardt voro väg världen världsträdet väsen Völund Völuspa Yggdrasels äfven äfventyr älfven öfrigt öfver Örvandel Örvandel-Egil
Popular passages
Page 46 - Antenor potuit, mediis elapsus Achivis, Illyricos penetrare sinus, atque intima tutus regna Liburnorum, et fontem superare Timavi, unde per ora novem vasto cum murmure montis 245 it mare proruptum et pelago premit arva sonanti : hic tamen ille urbem Patavi sedesque locavit Teucrorum...
Page 598 - Porro, si etiam plures déos habere desideratis, et nos vobis non sufficimus, Ericum quondam regem vestrum nos unanimes in collegium nostrum asciscimus, ut sit unus de numero deorum.
Page 479 - Försök till belysning af mörkare och oförstådda ställen i den poetiska eddan.
Page 571 - Och denna röst hörde vi komma från himmeln, då vi voro med honom på det heliga berget. 19 Och så mycket fastare hafva vi det profetiska ordet, och I gören väl, att I akten därpå, såsom på ett ljus, som skiner i ett mörkt rum, till dess det dagas och morgonstjärnan uppgår i edra hjärtan, (14) Joh.
Page 93 - Människoslägtet eller åtminstone den germaniska mänskligheten härstammar enligt mythen från ett enda par och har således haft ett centrum, från hvilket dess qfkomlingar utbredt sig öfver den värld, som låg inom germanisk synkrets.
Page 88 - ... af Hrabanus Maurus, så skulle de i sjelfva verket omfatta alla tyska folk. Samtliga vittnesbörden äro enhälliga i den föreställning, att i Norden var det germaniska urlandet. Till dessa intyg bör slutligen läggas ett detälsta af alla: vittnesbördet af Tacitus' källor från tiden omkring Kristi födelse och första århundradet af vår tideräkning.